Pantsättning

Pantsättning innebär att egendom lämnas som säkerhet för en förpliktelse, oftast ett lån. Den som lånar ut pengar får panträtt i egendomen och därmed företräde till betalning ur den om skulden inte betalas. Pantsättning är alltså inte ett lån i sig, utan ett sätt att ställa säkerhet — lånet är en sak, panten en annan.

Handpant och hypotekarisk pant

Det finns två huvudformer av pantsättning. Vid handpant överlämnas egendomen fysiskt till långivaren, som behåller den tills skulden är betald. Det är så pantbanker arbetar: de belånar lös egendom som smycken, klockor eller konst som kunden lämnar in.

Fastigheter kan däremot inte lämnas in någonstans. De pantsätts hypotekariskt, det vill säga utan att besittningen övergår. Fastighetsägaren bor kvar eller fortsätter använda fastigheten, och pantsättningen sker i stället genom att pantbrev — beviset på en inteckning — pantförskrivs till långivaren. På liknande sätt kan ett företag pantsätta sin rörelseegendom genom företagsinteckning, och även fordringar, värdepapper och andra rättigheter kan pantsättas.

Pantsättning i företagets redovisning

För företag är pantsättning inte bara en finansieringsfråga utan också en redovisningsfråga. Ställda säkerheter ska redovisas i not i årsredovisningen enligt årsredovisningslagen. Den som läser bokslutet ska kunna se vilka tillgångar som är pantsatta och för vilka skulder, eftersom det påverkar hur mycket av företagets egendom som faktiskt är fri. Banker och kreditgivare tittar noga på detta när de bedömer bolaget.

Vad händer om skulden inte betalas?

Panträtten ger borgenären förmånsrätt, alltså rätt att få betalt före oprioriterade fordringsägare ur just den pantsatta egendomen. Realisationen sker i ordnade former — för fastigheter genom utmätning och exekutiv försäljning via Kronofogden, inte genom att långivaren själv tar över och säljer egendomen hur som helst.

Har ditt bolag pantsatta tillgångar och vill du vara säker på att de redovisas rätt i bokslutet? Vi på BQ Redovisning hjälper dig gärna.