Beställningspunkt

En beställningspunkt är den lagernivå som, när den nås, utlöser en ny beställning. Begreppet används inom lagerstyrning för att hålla lagret på en lagom nivå och minska kostnaderna för lagerhållning.

Hur fungerar en beställningspunkt?

När lagersaldot sjunker till beställningspunkten är det dags att beställa nytt. I många affärssystem sker det automatiskt: systemet övervakar lagernivån och lägger beställningar utifrån fördefinierade parametrar. Beställningar kan också göras manuellt när lagret når den bestämda nivån.
Poängen med beställningspunkter är att balansera två risker. Beställer företaget för sent uppstår bristkostnader — utebliven försäljning och missnöjda kunder. Beställer det för tidigt eller för mycket binds i stället onödigt mycket kapital i lager, med högre lagerhållningskostnader som följd.

Så bestäms en optimal beställningspunkt

För att fastställa en bra beställningspunkt behöver man ta hänsyn till efterfrågan, leveranstider och orderkvantiteter. I grunden ska beställningspunkten täcka den förväntade förbrukningen under leveranstiden.
Ofta läggs dessutom ett säkerhetslager till — en extra lagermängd som täcker variationer i efterfrågan eller förseningar i leveranserna.
Beställningspunkten kompletteras ofta med en beräkning av ekonomisk orderkvantitet. Den modellen räknar fram den orderkvantitet som minimerar summan av lagerhållningskostnader och ordersärkostnader. De två verktygen svarar alltså på olika frågor: beställningspunkten styr när en beställning ska läggas, medan den ekonomiska orderkvantiteten styr hur mycket som ska beställas.

Beställningspunkten och ekonomin

En väl fungerande lagerstyrning märks direkt i företagets ekonomi. Mindre kapital binds i lager, likviditeten förbättras och risken för inkurans minskar. Lagret ska dessutom värderas vid bokslutet, och ett välskött lager med korrekta saldon gör både inventering och lagervärdering enklare.
Vill du ha hjälp med lagervärdering och hur lagret påverkar ditt resultat hjälper vi på BQ Redovisning dig gärna.