Brutet räkenskapsår

Ett brutet räkenskapsår är ett räkenskapsår som inte följer kalenderåret. Räkenskapsåret omfattar fortfarande tolv månader, men börjar och slutar vid andra datum än den första januari och den sista december.

Vad säger reglerna?

Enligt bokföringslagen ska ett räkenskapsår normalt omfatta tolv månader, och ett brutet räkenskapsår ska påbörjas den första dagen i en kalendermånad. Brutet räkenskapsår är i praktiken främst en möjlighet för juridiska personer, som aktiebolag. Enskilda näringsidkare ska normalt ha kalenderår som räkenskapsår, och detsamma gäller handelsbolag där en fysisk person ska beskattas för bolagets inkomst. Den som vill lägga om från kalenderår till brutet räkenskapsår behöver dessutom ofta tillstånd från Skatteverket, medan en omläggning till kalenderår alltid är tillåten.

Varför väljer vissa företag ett brutet räkenskapsår?

Den vanligaste anledningen är att det passar verksamheten bättre. Ett säsongsbetonat företag kan förlägga bokslutet till en lugn del av året, när lagret är litet och aktiviteten låg — då blir både inventering och bokslutsarbete enklare. En annan vanlig anledning är koncernförhållanden: ett dotterbolag vill ofta ha samma räkenskapsår som moderbolaget, till exempel ett utländskt moderbolag med brutet räkenskapsår, för att underlätta koncernredovisningen.

Hur påverkar det redovisningen?

Ett brutet räkenskapsår innebär inte något extra bokslut. Företaget upprättar precis som alla andra ett bokslut per räkenskapsår — skillnaden är bara var på året det hamnar. Däremot styr bokslutsdatumet när deklarationen ska lämnas, eftersom Skatteverkets deklarationstidpunkter följer räkenskapsårets utgång. En praktisk konsekvens är också att jämförelser med andra företags årsredovisningar kan bli mindre rättvisande, eftersom de flesta företag redovisar per kalenderår.
Funderar du på om ett brutet räkenskapsår passar ditt bolag, eller behöver du hjälp med bokslut och årsredovisning? Vi på BQ Redovisning hjälper dig gärna.