Nominellt värde

Nominellt värde är det värde som är angivet på ett värdepapper eller i ett avtal — det “påskrivna” beloppet, till skillnad från vad papperet faktiskt är värt på marknaden. För en obligation är det nominella värdet det belopp som återbetalas vid löptidens slut, och för en sedel är det valören. För svenska aktier är begreppet däremot avskaffat, och det är det första man behöver veta.

Aktier har kvotvärde, inte nominellt värde

Enligt den nuvarande aktiebolagslagen har svenska aktier inget nominellt värde. I stället talar man om aktiens kvotvärde, som räknas fram genom att aktiekapitalet delas med antalet aktier. Kvotvärdet spelar roll bland annat vid nyemission: en aktie får inte ges ut till ett pris under kvotvärdet. Däremot styr varken kvotvärde eller något nominellt värde utdelning och rösträtt — de rättigheterna följer antalet aktier och aktieslag enligt bolagsordningen. Som lägst ska ett privat aktiebolag ha 25 000 kr i aktiekapital, ett publikt 500 000 kr. Funderar du på aktiekapital och bolagsbildning hjälper vi på BQ Redovisning dig gärna att starta aktiebolag.

Nominellt värde på obligationer och skuldebrev

För räntebärande värdepapper lever begreppet i högsta grad kvar. En obligations nominella belopp är det som utgivaren förbinder sig att betala tillbaka på förfallodagen, och kupongräntan beräknas på det nominella beloppet. Marknadspriset kan samtidigt ligga över eller under det nominella värdet, beroende på ränteläget och utgivarens kreditvärdighet. Samma logik gäller vanliga skuldebrev: det nominella beloppet är skulden enligt handlingen, oavsett vad en köpare skulle betala för fordran i dag.